Enjoy Sweden
Skapa konto

Sinclairholms slott

Fotograf: Albin Ponnert
Beskrivning

Sinclairsholm ligger i en gammal kulturbygd vid Almaån, en dryg mil öster om Hässleholm. Säteriet har fått sitt namn efter det danska riksrådet och riddaren Anders Sinclair, som i början av 1600-talet bildade ett storgods genom byte och köp av gårdar i trakten. Sedan han 1620 förvärvat även Gumlösa prästgård, byggde han på denna en sätesgård av timrade hus, som enligt inskrift över mangårdens entré stod färdig 1626. Gården har sedan flera gånger drabbats av eldsvåda, men alltid återuppbyggts av timmer, som är det för göingebygden naturliga
materialet. Det nuvarande corps de logiet med sina framspringande flyglar, uppfört efter en brand 1788, har visserligen byggts om flera gånger, men dess 1700-talskaraktär har i huvudsak återställts vid den restaurering som företogs 1956.

Sinclairsholm kan mycket väl ha haft en föregångare under äldre medeltid. I Gumlösa levde vid slutet av 1100-talet riddaren Trugot Ketilsen. Han lät där uppföra en märklig kyrka, som är Nordens äldsta säkert daterade tegelbyggnad. Såsom sed var kan den ha byggts i anslutning till hans gård. Kyrkan har rundbågiga kryssvalv och dekorativa skulpterade detaljer som portalutsmyckning och rundbågsfris längs taklisten. Det skickliga tegelarbetet utfördes av en tegelmästare som hette Aage. Kyrkan invigdes den 26 oktober 1192 av ärkebiskop Absalon i Lund i närvaro av flera andra höga prelater. Samtidigt nedlades i ett skrin reliker, som Trugot Ketilsen skänkt till sin kyrka, bl.a. en bit av Kristi kors och av det fat Herren åt på vid Nattvarden och hår från jungfru Marias och Johannes Döparens huvuden och från Sankt Peters och Sankt Andreas Apostelns skägg, samt några ben och bitar av en tagelskjorta och en biskopsskrud, som tillhört ärkebiskopen Thomas Becket i Canterbury (vilken mördades av Henrik II:s hovmän i sin egen domkyrka 1170 och sedan helgonförklarades). Relikerna var viktiga för medeltidens människor, eftersom man ansåg att de hade undergörande verkan och att man genom dem fick kontakt med den heliga personen, när man bad. Av kyrkans ursprungliga inventarier finns bevarad en dopfunt i sandsten med figurframställningar i rundbågsfrisen runt dopskålen, cuppan, och djurbilder på foten. Den är signerad ”Tove Gierghi” – Tove gjorde funten. (Samme mästare har förmodligen också huggit den berömda funten i Lyngsjö kyrka, som skildrar mordet på ärkebiskopen Thomas av Canterbury.) Trugot Ketilsens släkt levde kvar i Gumlösa åtminstone till 1333, vilket årtal finns på en gravsten i kyrkan över Trugot Torsen. År 1999 fick märkligt nog denna danskbyggda kyrka en andraplacering i en tävling om årtusendets främsta ”svenska byggnadsverk”.

Det var i en förödd och utarmad bygd, som Anders Sinclair förvärvade jord till sin sätesgård. Under det s.k. Kalmarkriget hade Gustaf II Adolf i början av februari 1612 med 3.000 man företagit ett plundrings- och mordbrännartåg från Småland in i norra Skåne. 24 kyrksocknar ödelades med ”rov och brand” och en stor del av befolkningen dödades. Den 9 februari brändes Gumlösa socken och kyrka. Att Anders Sinclair sedan slog sig ned här, hjälpte bygden att resa sig ur förödelsen, eftersom han var en herreman med makt och stora medel. Sinclair var av skotsk högadel och kom att verka som krigare och administratör i Skåne. Han deltog i Kalmarkriget som kapten och befordrades 1615 till överste vid det skånska regementet. Omkring 1600 förlänades han Gladsax och 1613 Gislöv. 1615 fick han Sandby i gåva av Christian IV. När han grundade sätesgården, var han länsman över Landskrona län och Bornholm och ägde Gärsnäs, Kronovall och andra gods i Skåne. Han dog 1625 och byggandet av Sinclairsholm slutfördes året efter av änkan Kirsten Kaas. Sonen Christen Sinclair blev den siste ägaren i släkten, som därefter försvann ur Danmarks historia.

I slutet av 1640-talet förvärvades egendomen av Jochum Beck, på sin tid Skånes störste jordägare och känd som grundare av Andrarums alunbruk, som senare kom att ruinera honom. Han sålde omkring 1650 gården till Jörgen Marsvin till Restrup, vilken blev den siste danske ägaren.

Efter ”Skånes Tab” köptes Sinclairsholm 1667 av landshövdingen över Kristianstads och Blekinge län Håkan Nilsson Skytte af Sätra. Han var son till handlanden Nils Bengtsson i Nyköping och hade gjort karriär som militär och deltagit i de polska och tyska fälttågen under Gustaf II Adolfs och Kristinas tid. Vid hans död 1688 ärvdes gården av sonen Nils Skytte.

Under kriget 1709-10, då danskarna försökte återerövra Skåne men besegrades vid Helsingborg, hade den danske överbefälhavaren, länsgreven Christian Reventlow, en tid sitt högkvarter på Sinclairsholm. Danskarna tvingades lämna gården så hastigt 1710 att de inte fick med sig krigskassan. Enligt traditionen skall bonden Jöns Månsson ha lagt beslag på den och hans pompösa gravsten vid koret på Gumlösa kyrka motsäger i varje fall inte detta.

Nils Skytte avled 1720 och efterträddes av sin son majoren Carl Henrik Skytte, sedan denne löst ut syskonen. Han satte den då förfallna gården i stånd och lät omkring 1733 uppföra ett nytt corps de logi i karolinsk stil. Efter hans död 1752 innehades gården av änkan Brita Magdalena Skytte till hennes bortgång 1767, då den ärvdes av sonen, dåvarande kaptenen och kavaljeren hos prins Carl av Södermanland, Carl Gustaf Skytte och hans fyra systrar. De var alla ogifta och bodde på gården till sin död. Under deras tid förstördes corps de logiet vid en brand 1788, men återuppbyggdes följande år efter ritningar, som A.F. Barnekow utfört redan före branden. Timret till byggnaden skänktes av Gustaf III och kom från mastspireparken i Rolstorp, Östra Göinge. Släkten Skyttes nästan 150-åriga innehav av Sinclairsholm upphörde 1808, då det sista av syskonen, Hedvig Charlotta Skytte, avled.

Ny ägare till gården blev en systerson, överjägmästaren i Kristianstads län friherre Carl Henrik Duwall, som även innehade Sörbytorp. Under hans tid företogs en ombyggnad av corps de logiets ena fasad.

Han hade inga barn och sålde 1823 Sinclairsholm till friherre Fredrik Elof Gyllenkrok, vilken 1864 efterträddes av sin son Fredrik Gustaf Gyllenkrok. Denne genomförde en betydande modernisering av egendomen. Bl.a. revs den gamla ladugården och istället uppfördes söder om mangården de stallbyggnader av gråsten som ännu finns kvar. 1880 ombyggdes corps de logiet efter ritningar av arkitekt Mauritz From. Fredrik Gustaf Gyllenkrok dog 1891 och gården stannade sedan kvar i dödsboets ägo till 1898, då den övergick till dottern Eva Christina.

Genom hennes giftermål med Edward Carl Axel Barnekow kom egendomen till den släkt som fortfarande innehar den. 1904 härjades Sinclairsholm, liksom Gumlösa kyrka, av en eldsvåda, som drabbade alla byggnader utom corps de logiet, men dessa återuppfördes efter de gamla ritningarna.

På godset, som omfattar ca 950 hektar, drivs idag modernt jordbruk och skogsbruk. Här finns en av Sveriges största sparrisodlingar. Nuvarande ägare är friherre Johan Barnekow. Visningar, middagar och dagskonferenser kan arrangeras för grupper efter förbeställning.

På Hälleberga backe ett par kilometer väster om Sinclairsholm ligger en fornborg på 215 x 170 meter. Den består av murar och terrasser, som är uppbyggda av block och stenar. På borgplatån finns en vattensamling, som noterades av Linné på hans skånska resa 1749.

Copyright:
Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
Kontaktuppgifter
Adress
Gumlösa
Information
Vägbeskrivning
Slottet står strax intill Gumlösa kyrka
Region
Kommun
Hässleholms kommun
Kategori
Slott & Herresäten
Media från användare
Karta

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*