Enjoy Sweden
Skapa konto

Stockholms slott

Fotograf: Albin Ponnert
Beskrivning

Stockholms slott eller Kungliga slottet är ett kungligt slott vid Norrström i norra delen av Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.

Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och uppfördes på platsen efter att den medeltida slottsanläggningen hade förstörts i en häftig brand den 7 maj 1697. På grund av Karl XII:s dyra krig avstannade byggnadsarbetena, och slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in. Då Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman. Mycket av slottets ursprungliga rokokointeriörer ritades av Hårleman.

Förutom de kungliga bostadsvåningarna rymmer slottet representations- och festvåningar av olika slag, däribland Festvåningen, Stora gästvåningen och Bernadottevåningen. I slottet ligger också Rikssalen, Slottskyrkan, Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren med riksregalierna, Livrustkammaren och Museum Tre Kronor med källarvalv från den gamla borgen. Fram till 1878 fanns också Kungliga biblioteket inrymt i den nordöstra flygeln, den så kallade Biblioteksflygeln huserar idag Bernadottebiblioteket. I den nordvästra flygeln återfinns Slottsarkivet.

Slottet har 28 statyer, 717 balusterdockor i räcken och 242 konsolvoluter. Sten täcker 9 500 m² av fasaden och puts 11 000 m². Slottet omfattar för närvarande (2009) 1 430 rum, varav 660 med fönster.

Exteriört omges slottet av Lejonbacken och Norrbro i norr, Logården och Skeppsbron i öster, Slottsbacken och Storkyrkan i söder, samt yttre borggården och Högvaktsterrassen i norr.

Högvakten har bevakat slottet och kungafamiljen sedan 1523.

Den 7 maj 1697 inträffade den stora slottsbranden, som föranledde bygget av det nuvarande Stockholms slott. Branden totalförstörde i stort sett den tidigare borgen på platsen, Slottet Tre Kronor, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda murar längst den norra längan, som i stort sett står kvar än idag. Till skillnad från det övriga slottet kunde alltså den norra längans murar repareras. Denna del av slottet hade en kort tid innan branden byggts om i den strama barock som längan ännu har och längan hade alltså sett likadan ut även en kort tid före branden. Slottskyrkan i denna länga hade exempelvis invigts så sent som julen 1696, alltså cirka fem månader före branden. Inredningen från denna slottskyrka, bland annat bänkar och inventarier i silver finns också delvis bevarade i den nuvarande Slottskyrkan.

Efter branden beslutade Karl XII:s förmyndarregering under riksänkedrottning Hedvig Eleonoras ledning på Karlbergs slott att ett nytt slott skulle byggas upp på de gamla murarna efter det nedbrunna slottet. Nicodemus Tessin d.y. fick uppdraget att som arkitekt rita och bygga upp det nya Stockholms slott.

Samtidigt som Tessins planer över det nya slottet godkändes utnämndes han till chef över slottsbygget såsom överintendent över de kungliga slotten. Samtidigt anställdes Göran Josuæ Törnquist (senare adlad Adelcrantz) som överintendentens biträde och ställföreträdare, alltså en viktig person vid slottsbygget, samt Hans Conradt Buchegger som slottsbyggmästare. Till sin hjälp hade de en rad tyska ”mästergesäller.”

Enligt hans plan före branden skulle slottet ha formen av en slottsfyrkant utan flyglar i stram romersk barock (i princip med enbart samma utseende å de övriga längorna som den norra längan). Detta förslag finns inte bevarat eftersom han inte vågade avslöja planerna för den sparsamme Karl XI, men i den senare efter kungens död färdigställda Suecia Antiqua et Hodierna finns fem bilder: bild I.19 (över slottets nya norra fasad inklusive Lejonbacken samt den nya slottsfyrkantens borggård), bild I.20 (den nya slottskyrkans interiör ), bild I.21 (slottskyrkans interiör), bild I.27 (med vy över Skeppsholmskyrkan) och bild I.32 (med vy från Kungsträdgården). I utsikten över barockslottet från Skeppsholmen (bild I.27), har det gamla höga runda kärntornet i slottet Tre Kronor i tanken fått stå kvar och ritats in och sticker alltså upp ur den nya slottsfyrkanten.
Nicodemus Tessin d.y.:s ritning för norra fasadens centrala del, ca 1690

Efter att Tessin efter branden fick uppdraget att rita det nya slottet övergav han delvis sin tidigare plan om en slottsfyrkant, på så vis att han lade till de lägre flyglarna, som idag flankerar slottsfyrkanten i väster och i öster. Detta för att ge ökad monumentalitet och på grund av att det fanns en del plats att utvidga hans slott på, bland annat i väster där Gustav Vasas vallgrav och kanonvallar tidigare varit. På grund av att Storkyrkan är i vägen i söder måste dock den sydvästra flygeln bli kortare. Denna asymmetri, som flyglarnas olika längd skapade, kompenserade han genom att också rita de halvrunda fristående kommendants- respektive högvaktsflyglarna väster om huvudbyggnaden. Dessa omsluter idag Yttre borggården.

Det mesta i det nya slottet blev alltså nytt. Bara en del av den norra längan i dess strama barock står kvar, eftersom den inlemmades i de nya skisserna för att omforma hela slottet. Slottets fasader fick också olika utformning och blev inte en och densamma som den ursprungliga norra längan. I söder byggdes exempelvis en triumfbåge i praktfull barock in för att rama in ingången och trapphallen i mitten av längan och i öster och väster byggdes praktfulla mittpartier i typisk barock med pilastrar, hermer och statyer, som livar upp fasaderna. I söder byggdes också in nischer för statyer i varannan fönsteravsats.

Vid utformningen av den östra fasaden mot Logården tycks Tessin ha haft den romerska lantvillan i tankarna, med en trappa från slottsträdgården upp mot slottsporten. Förebilden för utformningen av mittpartiet med kolossalpilastrarna mellan de två översta våningarnas fönster och den rustika bottenvåningen verkar vara Berninis skapelse Palazzo Chigi (Odescalchi) i Rom.

Tessin hade tänkt det skulle bli ett magnifikt barockslott, med 600 rum, och ståtliga riddarsalar med utsikt över hamnen, viken, Kastellholmen och Djurgården. Förutom själva slottet planerade han även slottets omgivningar, såsom parker varav en skulle gå ner till Tyska kyrkan och monumentalplatser, bland annat dåvarande Norrmalmstorg (nuvarande Gustav Adolfs torg)med en ny monumental barockkyrka och ett hovrättshus väster om slottet. Norrbro var också en del av hans plan för slottets omgivningar. År 1697 utnämndes Abraham Winantz Svanssköld (Tessins halvbror) till biträdande slotts- och hovarkitekt, han var tillsammans med Tessin verksam vid slottsbygget.

Nicodemus Tessin d.y. dog 1728 innan slottsbygget blev klart. Ansvaret övertogs då av Carl Hårleman, även om hans Nicodemus Tessins ämbete som överintendent formellt övertogs av hans son Carl Gustaf Tessin.

Tessins planer och uppdrag till konstnärer präglar fortfarande slottets yttre fasader murar och stenpilastrar liksom väggar, golv, pelare och stenpilastrar inne i slottet, exempelvis i Rikssalen och Slottskyrkan och i trapphallarna.[16] Den stora inre borggården vars axlar går i öst–västlig och nord–sydlig riktning ut mot Logården respektive Norrbro är påverkad av Louvrens borggård i Paris, som också är påverkad av barocktidens byggnadsideal. Under ett tidigt skede på 1690-talet levde fortfarande delvis inhemska men gamla konstnärer som David Klöcker Ehrenstrahl, Sylvius och Carlo Carove, som bidrog alldeles i inledningen vid norra längans färdigställande.

Hårleman utformade stora delar av slottets inre detaljer i en senare stil, mer i tidens smak, rokoko. Under sent 1700-tal och under 1800-talet var också namn som Jean Eric Rehn respektive Fredrik Wilhelm Scholander viktiga för slottets praktfulla inredningar, där salongernas väggar och inredning utformades med pilastrar, pelare, väggutsmyckningar med mera.

Stockholms slott stod färdigt för inflyttning 1754. Den kungliga familjen, som sedan branden i det gamla slottet hade residerat i Wrangelska palatset på Riddarholmen, flyttade in i sin nya bostad första advent samma år.

Stockholms slotts fyra fasader har alla särskilda karaktärer: Den västra fasaden mot yttre borggården var kungens fasad och fylldes med krigiska och manliga attribut. Den östra sidan var drottningens sida, och slottsfasaden har dekorerats med kolossalpilastrar. Den södra fasaden representerar nationen och uppvisar en tydlig barockinspiration i dess triumfbåge.

CreativeCommon:
wikipedia
Kontaktuppgifter
Adress
Skeppsbron
Stockholm
Information
Region
Kommun
Stockholms kommun
Kategori
Slott & Herresäten
Media från användare
Karta

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*