Enjoy Sweden
Skapa konto

Wanås slott

Wanås slott
Fotograf: Albin Ponnert
Beskrivning

Wanås, ”göingarnas borg”, ligger ett par mil norr om Kristianstad. Det är ett stort slott, där de äldsta delarna härstammar från 1400-talet, då godset, liksom Vittskövle, ägdes av släkten Brahe. Det nuvarande slottet är en fyrlängad anläggning med krenelerade gavelkrön och vitputsade fasader, som mot söder speglar sig i slottsdammen, resterna av den gamla vallgraven. Vid norra infarten, som är huvudinfarten, ligger närmast huvudbyggnaden två fristående bostadsflyglar med sirade trappgavlar och vitputsade fasader. Utanför dessa ligger väldiga stall- och loglängor i gråsten.

Gården var känd redan på 1440-talet under namnet Watnaas (”Åsen vid vattnet”), då den
troligen var bebyggd med ett fast stenhus, omgivet av vatten. Den förste kände ägaren är väpnaren Eskild Aagesen. Vid slutet av 1400-talet kom Wanås i släkten Brahes ägo genom Niels Pedersens giftermål med Magdalene Olufsdatter av Skankesläkten, som förde gården med sig i boet. Den nordvästra delen av det nuvarande byggnadskomplexet är slottets äldsta del och har kraftiga, 1 1/2 m tjocka murar. Gavlarnas utsirningar har medeltida karaktär och kan ha utformats någon gång före sekelskiftet 1500. Niels Nielsen Brahe skrev sig från 1511 till Wanås och ägde gården till 1525. Han tog i motsats till majoriteten av adeln i Skåne ställning för den avsatte Christian II mot dennes farbror Frederik I, som 1523 valts till kung med adelns och lybeckarnas stöd.

Frederik hade gjort sig impopulär hos de skånska bönderna genom en ny skatt, ”kongeskatten”, och dessa ville ha tillbaka den gamle kung Christian ”Bondekär”, eller ”den Gode” (av svenskarna kallad ”Tyrann”), som hade hjälpt dem mot adelsmännen och avskaffat livegenskapen. Han väntade nu, landsflyktig i Holland, på deras hjälp för att få tillbaka makten.

Niels Brahe kallade göingebönderna under vapen och lierade sig med ”upprorsmannen” Sören Norby, länsherre på Gotland och kaparkapten hos Christian II med inriktning på lybeckarnas handelsfartyg. Skåne, utom Malmö och Helsingborg, erövrades och den 8.000 man starka bondehären och Norbys legoknektar brände och plundrade herrgårdarna med undantag för Häckeberga, Glimmingehus och – Wanås. Från S:t Libers hög (nuvarande Sliparebacken) utanför Lund utropades Christian II till kung på nytt. Efter grymma och blodiga slag 1525 vid Lund och Bunketofta utanför Helsingborg (där man sammanlagt räknade till 1.500 fångar och kanske över 5.000 döda – bland de största masslakterna i Skånes historia) besegrades bönderna och Norbys knektar av kung Frederiks skicklige befälhavare Johan Rantzau och dennes trupper, som fick hjälp av Hansan och Lübeck. Herr Sören förhandlade sig till Blekinge och Lister som förläningar på livstid, men de tillfångatagna bönderna straffades. Enligt Gustav Vasa var efter upproret ”så många tusen bönder ihjälslagna, att i somliga socknar äro ej mer än två eller tre bönder kvar”.

Niels Brahe, ”den frie mannen från Skåne”, dömdes 1525 att mista liv och gods för sin trohet mot Christian II. Han lyckades fly till utlandet, men besökte därefter några gånger sin hustru, som levde i fattigdom i Skåne. Sista gången tillfångatogs han vid Trelleborg 1529 och blev samma år avrättad med svärd i Köpenhamn.

Wanås hade genom domen tillfallit Frederik I, och hans betrodde man Claus Bille köpte sedan egendomen. Denne hade deltagit i striderna mot Sören Norby i Skåne 1525 och blev danskt riksråd och länsman på Bohus, där han som rikets gränsvakt mot Sverige var invecklad i ständiga strider med adeln i Västergötland och ofta föremål för Gustav Vasas vrede.

Sören Norby slog sig inte till ro i Blekinge. Efter ett misslyckat försök att få den ryske storfursten att börja krig med Sverige tog han tjänst hos kejsar Karl V och stupade under belägringen av Florens 1530. Christian II lämnade 1531 sin exil i Holland och seglade med en krigsflotta till Norge, där han fick hela södra delen av landet att sluta upp på hans sida. Trots löfte om fri lejd vid förhandlingar i Danmark året därpå fängslades han av kung Frederik och fick tillbringa återstoden av sitt liv i fångenskap. Han dog på Kalundborgs slott 1559.

Claus Billes son Steen övertog 1553 Wanås. Han hade fått en mycket god uppfostran och ansågs vara en lärd man och han blev omsider landsdomare. Under det nordiska sjuårskriget 1563-70 skövlades och brändes slottets huvudbyggnad av härjande svenska trupper under Jacob Henriksson Hästesko. Den återuppfördes av Steen Bille omkring 1566 och fick då troligen i stort det utseende som den har än idag. Efter hans död 1585 levde änkan Kirsten Lindenov på Wanås till 1604, då deras son Claus Bille tillträdde egendomen.

Den övergick 1626 i hans syster Elisabeths ägo. Hon var gift med den kunglige räntmästaren Sivert Beck till Förslöv. Deras son Sten, även han kunglig räntmästare, ärvde därefter Wanås.

Efter hans död såldes egendomen 1649 till Anne Ramel, som då var änka efter Malte Juul till Maltesholm. Vid arvskiftet efter henne tillföll Wanås dottern Maren Juul, gift med Sten Reedtz. Deras äktenskap blev barnlöst.

1400-talets vattenomflutna fasta stenhus hade under 1500- och 1600-talen byggts ut till en fyrlängad renässansborg. Efter 1680 har stora förändringar av borgen skett. 1691 blev Lena Sofia von Putbus ägare till Wanås, som hon fått av sin moster Maren Juul Reedtz. Hon tillhörde den urgamla ätten Podebusk från Rügen, som bl.a. var byggherrar på Krapperup. I över 40 år härskade den ogifta Lena Sofia von Putbus på sitt stora gods och under hennes tid skedde förmodligen många av ombyggnaderna. Den östra längan bär hennes initialer och årtalet 1708. Hon avled 1730. Släkten von Putbus, som upphöjdes till grevligt stånd av kung Fredrik I, ägde Wanås till 1756.

Då inköptes godset av landshövdingen Carl Axel Hugo Hamilton, som var gift med den förmögna Betty Jennings, dotter till den välkände bruksägaren kommerserådet Frans Jennings. Sedan landshövding Hamilton dött 1763 gifte Betty Jennings 1768 om sig med friherre Carl Adlerfelt, även han landshövding. Denne dog samma år och hon levde därefter som änka på Wanås fram till 1801. Under hennes tid skedde den största ombyggnaden av slottet. Då uppfördes de bägge norra flyglarna och huvudbyggnaden genomgick vissa förändringar. Vid samma tid tillkom de stora ekonomibyggnaderna i gråsten. Herrgårdsalléerna och den stora slottsdammen söder om huvudbyggnaden, liksom den engelska parken och orangeriet, anlades omkring 1800. Den dekoration i medeltidsstil som nu kännetecknar anläggningen har förmodligen tillkommit i början av 1800-talet.

1800 gjorde Betty Jennings Wanås jämte Bivaröd till fideikommiss och 1801 tillträdde hennes dotterson Carl Axel Wachtmeister af Johannishus godset. Hans släkt äger och brukar fortfarande Wanås och nuvarande ägare är greve Carl-Axel Wachtmeister. Godsets areal omfattar ca 4.500 hektar. Vid en restaurering 1904 under ledning av arkitekt Henri Glaesel fick slottet trappgavlar och sadeltak. Slottet har i vår tid varit känt för att ha en av Skånes mest berömda konstsamlingar, skapad av greve Gustaf Adolf Sparre på Kulla Gunnarstorp.

I informatorsbostaden på Wanås föddes 1849 författaren Carl August Cederborg, som gjorde slottet känt genom sina romantiska skildringar av striderna kring borgen på 1600-talet. Han sysslade hela sitt liv med att skriva om sin hemtrakts spännande historia och studerade noga det verkliga händelseförloppet och hans figurer är historiskt belagda och händelserna verkliga.

Copyright:
Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
Kontaktuppgifter
Adress
Knislinge
Information
Region
Kommun
Östra Göinge kommun
Kategori
Slott & Herresäten
Media från användare
Bild från Wanås slott och skulpturpark
Karta

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*